Jag har lagt upp nån liknande bild innan, men det är verkligen kul att se skillnaden på magen tycker jag. På bilden till vänster är jag i vecka 13 och vi hade precis outat att jag var gravid. Jag kastas tillbaka till hur det kändes då... Vi hade fått se lilla Frö på KUB-testet. Det var en sjuk känsla att få se sin lilla bebis för första gången. Eftersom jag testade om jag var gravid redan fyra dagar innan beräknad mens (eller beräknad icke mens kallas det ju när man vill bli gravid), hade jag vetat om att jag hade en liten person i magen i många, många veckor. När lilla Frö dök upp där på skärmen och hoppade som en vild groda slog mitt hjärta några extra slag. Tänk att jag redan då älskade den här lilla människan så mycket... Jag tyckte att det var supersvårt att hålla det hemligt. Jag var så lycklig och ville liksom berätta det för allt och alla. Jag och Stefan bestämde att vi bara skulle berätta för de närmsta... När dagen var slut (dagen jag gjorde testat som visade plus) hade jag berättat för över 10 personer i min närhet. Alla blev såklart superglada och egentligen inte så förvånade eftersom vi länge pratat om att vi gärna ville ha barn. Då var min största rädsla att jag skulle få missfall, jag var verkligen orolig för det varje dag och hela tiden. Bilden till höger är tagen i slutet av vecka 29. Mycket har hänt sen vecka 13 och mycket ska förmodligen hända innan Alice föds. Vi har fått veta att det är en frisk och stark tjej vi väntar, jag har blivit sjukskriven på grund av foglossning, vi har varit inne på BB på grund av en blödning, jag har mått illa och kräkts i tid och otid. Innerst inne vet jag att allt det där jobbiga kommer att vara värt det när hon kommer upp på mitt bröst första gången... Jag försöker ha det som målbild, när jag kommer att få se henne för första gången. (Helst avtorkad eftersom jag hatar kladd. Skojar! Jag fattar att hon kommer vara en kletig/smetig/kladdig klump). Jag längtar efter att bli mamma så oerhört mycket. Längtan och kärleken till lilla skruttgrodan i magen växer för varje dag som går. Jag tycker att det är så märkligt att bandet till henne redan är så stark... Hur gjorde ni andra när ni fick veta att ni var gravida? Väntade ni med att berätta tills ni gått över vecka 13? Vem fick veta först? Vad har varit era största rädslor under graviditeten? Jag tycker att det är så härligt att ta del av vilka ni är och läsa era tankar och funderingar. /Angelica
