Jag har så länge jag kan minnas drömt om att ha fyra barn. Kanske för att jag har tre syskon och jag tycker att det är fantastiskt. Vi står väldigt nära varandra. Jag önskar så att jag hade känt "Nu är familjen komplett"-känslan när Philip föddes för ett år och fyra månader sen. Men nej, det gjorde jag inte. Inte ens i närheten. Det är inte det att jag inte är lycklig som det är nu, men jag är inte nöjd. Jag vill ha två barn till, så är det bara. Problemet är att Stefan inte är sugen på två barn till. Ibland när vi pratar om det säger han att han kan tänka sig ett barn till, men om många år. Jag är inte heller redo att bli gravid nu nu nu igen, men jag vill heller inte vänta fem år eller mer innan vi får nästa bebis. Varför kan inte jag vara som så många andra och bara känna den där känslan nöjd. Jag gör nog sällan det med någonting. Känner mig helt nöjd alltså. Men frågan är om jag kommer känna mig nöjd och "nu är familjen komplett" när jag har fyra barn. Om jag får fyra barn. Jag vet ju faktiskt inte ens om jag kan bli gravid igen, det kan jag ju bara hoppas på. Men min fråga till er är om det finns någon som känner igen sig? Vill du ha fler barn än din partner? Eller är det kanske din partner som vill ha fler än du? Hur gör man då? Jag har någon gång sagt på skoj "Om du inte ger mig två barn till träffar jag någon annan" och det är allt annat än okej. Det vet jag. Stefan är ju den jag vill leva med resten av mitt liv. Men... Ständigt detta men. Jag vill ju faktiskt ha fyra barn. Är jag hemsk som inte är nöjd med två? Jag vill vara ärlig och berätta för er att hur jag känner. Det känns ju nästan lite skamligt att bara inte känna att vi har det bra som det är. För det är toppen och fantastiskt... Jag älskar Alice och Philip. Men jag vill vara gravid igen, minst två gånger till. Och jag vill vara mamma till fyra. Det är min dröm. /Angelica
