Jag får många frågor om huset jag hyr, om det är någon jag känner som äger huset, om jag får köpa det osv. Jag kommer inte få köpa huset, då det inte är till salu. Och skulle det vara till salu är det långt utanför min budget. Tyvärr. Jag hittade det här huset på Blocket bostad. Jag blev kär direkt när jag såg det på bild och kände att det egentligen var för bra för att vara sant. Jag har tittat på andra hus som hyrs ut i Åkersberga, men där har "husen" varit ett rum på max 15 kvm med delat kök och dusch med den som bor i huset. Det var absolut inget sånt jag var på jakt efter. När jag hittade det här huset fick jag fjärilar i magen. Men som sagt, det kändes nästan för bra för att vara sant... Jag mötte upp syskonparet som äger huset och vi klickade. Så varma, fina och underbara människor. Genuina. De visade mig runt och jag kände av de positiva energierna i huset redan vid första besöket. Jag kände mig hemma. Jag får hyra huset till sista april, sen flyttar de tillbaka och bor där maj, juni, juli och augusti. Om jag får och det inte händer nåt annat i livet skulle jag gärna hyra det nästa höst igen. Och lösa boendesituationen på nåt annat sätt under sommarmånaderna. Men vi får se... Idag har jag bott där i en månad, men jag kände mig som sagt hemma dag ett. Jag hyr möblerat men har ställt in några av mina egna saker. Huset är från 1933 och har en själ, på riktigt en själ. Det är inte alla hus som har det. En del av tomten som ni ser är riktigt stor. Här springer Alice, Philip och Monkey gärna upp och ner, upp och ner. Där vid det vita bordet har jag och Jessica suttit och poddat med solen i ansiktet. Här trivs jag och läker. Hittar tillbaka till mig själv och hittar nya vägar och spår i livet. Jag behöver fokusera framåt och inte tänka och älta så mycket bakåt. Är ni bra på det? Jag och Jessica är olika där. Jag tänker ofta på det som varit och oroar mig och får ångest. Både över vad som hänt och över framtiden. Jessica är mer "nu kör vi"-person, som sällan eller aldrig tänker bakåt. Hur är du som person?
