Den här natten har inte varit riktigt lika bra som natten innan. Jag hade precis somnat när jag vaknade av en duns och av att Philip skrek. Han hade ramlat ur sängen. Han rör sig väldigt mycket när han sover och även om jag hade stoppat kuddar (som en båt) under madrassen lyckades han ta sig över. Han kommer nog få en blåtira, han är alldeles röd på kinden och vid ögat idag. När jag vaknade imorse såg jag news flash i mobilen om jordbävningen i Grekland och Turkiet. Mina tankar går till de drabbade, och jag såg att en av de döda är svenskar. Jag har flera kusiner som bor nere på Kalymnos (granne med Kos) och jag tänkte såklart direkt på dem. Jag har smsat min moster nu på morgonen för att höra att alla är okej. Alice bäddade ner sig själv i soffan nu på morgonen. Hon sa "Mamma, jag är trött och vill sova mera". Så gullig! Här träffade min pappa Alice för första gången. Jag älskar den här bilden! Jag har appen timehop där man får upp vad som hände exakt den här dagen flera år tillbaka i tiden. Sommaren 2014 var magisk på alla sätt och vis. Men också speciell. Allting förändrades då och livet blev något nytt. Något helt annat. Alice var nyfödd och det var värmerekord. Vi höll oss inne mycket och jag minns att vi låg och kollade på serier, mest Dexter, och åt smågodis på nätterna. Jag är glad att jag skaffade barn med just Stefan. Han har varit, och är, en fantastisk pappa till Alice och Philip. Han och jag delade på ansvaret för barnen från första stund, det har aldrig varit något tjafs om det. Alice flaskmatades ju så det var enkelt att dela på matningen också. Att vår relation sen inte höll är ju något helt annat.
