Åh idag är en sån där riktigt dålig dag. Jag vaknade och var glad över att jag och Jessica skulle få åka och hämta nycklarna till vårt kontor. Men sen slutade det glada typ där. Det är så himla tjafsigt här hemma, ni vet när det mesta säga i en syrlig och otrevlig ton så att man får ont i magen. Vi hade planer på att bjuda några av våra bästa vänner på tacosmiddag men jag ställde precis in middagen. Jag klarar inte av att låtsas vara glad och lycklig när allt jag vill är att lägga mig i sängen och gråta. Jag skrev sanningen också, att vi är osams. Jag ville liksom inte hitta på att någon var sjuk, för det stämmer inte. Jag gör mitt bästa för att inte vara otrevlig mot Stefan framför barnen. Men när tårarna liksom inte vill sluta rinna, då är det så himla svårt. Jag satte Alice i mitt knä precis och vi läste en bok tillsammans och sa att jag var snorig, eftersom tårarna och näsan rann... Hur gör ni hemma hos er? Visar ni alla typer av känslor? Man måste ju liksom få vara både arg och ledsen, men Alice är så liten fortfarande så jag tycker att det är svårt att förklara varför jag är ledsen. Kom gärna med tips på hur ni gör hos oss... Jag har svårt att tro att vi är den enda familjen som inte håller sams dag ut och dag in. /Angelica
