Alltså nu är det på riktigt. Alla adresser är skriva, alla sidenband är knutna. Alla frimärken sitter på plats och det känns rätt i magen. I veckan skickar vi ut inbjudningarna till bröllopet. Så så sååå många fjärilar i magen! Känns overkligt! Och återigen...Jag önskar så att vi kunde bjuda alla vi tycker om, men det är omöjligt. Jag tror att alla förstår i alla fall... Hoppas det. Har du gift dig? Hur gjorde ni? Kan man säga att alla är välkomna till kyrkan? Eller är det otrevligt? För jag vill så gärna dela den här dagen med minst 20 personer till... /Angelica
