Philip är så himla förkyld, hostar, snorar och har feber. Till och från är han pigg, glad och feberfri. Men sen saktar han ner i leken och vill vara nära. Igår somnade han på mig och det är på riktigt bland det bästa jag vet. Den kärleken som fyller hela mitt hjärta då är otrolig. Det och när jag ser att Alice och Philip är gulliga och omtänksamma mot varandra. Så mycket kärlek. Jag la upp en gullig bild på min instagram igår (angelicalagergren) där Flippen står med handen på Alices rygg när det tittar på Pippi på tv. Jag är så glad att jag hann ta en bild på det. Nicke får alltid hänga med på ett hörn. Igår kom min älskade mamma över med ett påskris som vi pyntade. Det blev härligt med massa färg tycker jag. Alice har pysslat en liten påskkyckling på förskolan som är så gullig. Det får räcka med pynt för i år. Jag hoppas att det blir äggmålning hos pappa i morgon, det är en mysig aktivitet att göra på påsken. Jag och Jessica har köpt grejer till det och hade tänkt hinna med en tredje pysselfilm till youtube men med sjuka barn blir det svårt att hinna med. Två av mina favoritfötter i hela världen. Nu när jag varit borta i en vecka väljer han att sova med ansiktet mot Stefan och fötterna mot mig. Annars är det alltid tvärtom. Så nu får jag känna på hur det är att ha hans sparkade fötter i ansiktet. Just ansiktet är ju inte så skönt, men fötter i ryggen känns oftast som en hårdare massage... Dagens första kopp kaffe. En nespresso med lite mjölk i. Ljuvlig start på dagen (som började redan strax efter 05). En av många kaffe, det känns som jag har bomull i hela huvudet. Det är liksom lite oskarpt i hjärnan, jag tänker lite segt och jag är så trött. Jetlag är inte det bästa när man reser tycker jag. Men såklart värt det! Hur lång tid brukar det ta innan man är på banan igen? En vecka? Det är såklart olika för alla, men jag känner mig sänkt av tidsskillnaden. /Angelica
