Tänk att jag är uppvuxen i Åkersberga och även har bott där som vuxen, men aldrig hört talas om denna magiska plats. Jessica såg ett tips på Facebook och vi fick fråga oss fram längs med vägen för att hitta rätt. Vi hade fått höra att man kunde parkera längs med vägen, men väl där såg vi att exakt alla bilar där hade varsin p-bot. Vi skulle bara doppa oss snabbt, så vi chansade... Inte så smart kanske, men vi hittade ingenstans att ställa bilen. Hur fint? Vattnet var kristallklart, svalt och så härligt för både kropp och själ. Jag lyckades fånga några bilder utan så många människor på. Det var ganska många som visste om detta hemliga ställe... Efter ett dopp la jag mig och blundade och lyssnade på surret från människorna runt omkring. Jag får ro i själen av sånt. Glada skratt, berättelser om livet och semestern. Jag blev så avslappnad att jag somnade. Efter 10 minuters dreglande på handduken väckte Jessica mig och sa att vi skulle åka hem. Vi småsprang tillbaka till bilen och höll tummarna för att vi inte hade fått böter. Vi hade tur! Nästa gång får vi leta upp en annan parkering, så man slipper oroa sig.
