Okej... Jag trodde inte att mina fingrar skulle svullna upp (varför vet jag inte) och jag har hela tiden tänkt och trott att jag kommer kunna ha mina ringar för evigt, även under graviditetens sista veckor. Nu känner jag dock hur det stramar och har sig och jag sa det till Stefan. Han sa bara lugnt: "Du kan låta ringarna sitta kvar, fingrarna kommer att återgå till hur de var innan, efter förlossningen." Mina spontana svar: Okej! Sen när blev du expert på gravida kvinnor och deras kroppar?! Ehh va?! Vet du hur oskönt det är med två ringar som klämmer sönder fingret?! Om jag ska akutsnittas kommer de behöva såga av mitt finger om ringarna är kvar. Eller okej, kanske inte fingret, men ringarna va? Eller har nån lurat mig som sagt det? Var bara tyst! Hehe... Vilken mysig morgonstund vi har på bussen. Det är 400 grader varmt på bussen och Stefan envisas med att pussa på min arm (med sina kokheta läppar) för att, citat: "Du är sååå gullig!". Fast jag är svettig, sur och har andningssvårigheter. Att han står ut med mig är ett mirakel. Ett mirakel! Nu ska jag till sjukgymnasten och få akpunktur. Hoppas hon lägger ispåsar över hela mig. /Angelica
