Efter många diskussioner har jag och Pontus nu landat i att flytta vårt bröllop till sommaren 2023. Det finns många anledningar till det. Dels vill vi hinna spara mer pengar, jag vill inte ta ett lån och gifta mig och ha en fest. Dels känner vi att det blir för tight om tid att hinna planera precis så som vi vill ha det. Men sen i och med Corona och spridningen som är nu känns det osäkert att planera nåt som är så pass nära i tiden. Vi skulle ha gift oss i början på juni och det är verkligen inte lång tid kvar, även om det känns så när man tittar ut genom fönstret och ser vädret. Detta var juni 2021, på Pontus födelsedag. Då hade jag ingen aning om att han skulle fria till mig senare den kvällen. Ett ögonblick jag bär med mig i hjärtat för resten av mitt liv. Det var första gången någon friade till mig och det kändes precis sådär overkligt som jag hade föreställt mig. Det var så mycket kärlek i luften att den gick att ta på. Förlovningsringen jag fick gjorde Pontus och hans kompis av en gitarrsträng. Den ligger någonstans... Jag vet inte var. Men jag ska hitta den, för det är den finaste ringen jag haft. Så klantigt att slarva bort den... Eller som jag ser det, lägga den på ett smart ställa så att den inte försvinner. Nu har jag en annan ring som vi beställde från Norrfolks. En tunn guldring med en diamant. Den älskar jag också såklart, men den Pontus gjorde betyder något alldeles speciellt.
