Jag älskar den här bilden och blir alldeles varm i hjärtat av att se den. Den är från förra julen, den första julen för mig som mamma. Jag har skilda föräldrar, de separerade när jag och Jessica var två och ett halvt år, så jag har inget minne av någon kärnfamilj. Vi firade vartannat år hos mamma och vartannat år hos pappa. Det var toppen! När vi var hos pappa på julafton väntade hela släkten på mammas sida med att fira jul, tills juldagen när vi var med. De spelade till och med in Kalle Anka och satte på play klockan 15:00 på juldagen. Jag blir helt rörd av att skriva om det. Båda jularna, båda hos mamma och pappa, var superbra. Jag har bara bra minnen från min barndom och julen, det är jag glad över. Jag tycker att julen är mysig på många sätt. Men sen jag blev mamma är den också jobbig. Jobbig på det sättet att jag vill göra alla nöjda och glada. Jag vill inte att någon ska behöva sitt ensam på julafton och jag vill heller inte packa in båda barnen i bilen och flänga runt till alla nära och kära. Förra året var vi här hemma hos oss. Jag, Stefan, Alice, Jessica, Ibbe och mamma. Det var en stillsam julafton med god mat, paketöppning och när Alice hade somnat spelade vi spel i flera timmar. I år frågade mina småsyskon mig om vi ville komma dit på julafton och det vill vi. I år blir det alltså julafton hemma hos pappa, Jessica med familj ska också dit. De andra i våra familjer kommer vi att träffa de andra dagarna under julen. Hur gör ni hos er? Delar ni upp dagarna eller åker ni runt till alla på självaste julafton? Det sista jag vill på julafton är att stressa. Jag vill ta det lugnt (så lugnt det går med två barn!), njuta av stunden och liksom inte svettas och försöka vara alla till lags. Den typen av jul har vi också haft och den kvällen gick jag och la mig med en klump i magen. Det året som det var så rörigt sa jag till Stefan att jag ville resa bort alla andra jular framöver. Jag ville inte fira jul längre, så illa var det. För mig är det viktigaste att Alice och Philip får en mysig och lugn jul, i år och alla andra jular framöver. De ska inte känna att det är alla andra människors rätt att få vara med dem, bara för att det är julafton. Året har många andra dagar att umgås på också, man kan inte stressa sönder sig själv för att alla andra ska bli nöjda och glada. Nu har vi som tur var inte det problemet, med sura miner alltså, men jag vet att många i min närhet har det jobbigt/roddigt/stressigt med planeringen inför julafton. Kommentera gärna hur ni gör hos er med julfirandet! Är julen viktigt för er? Med vilka firar ni? Blir det sura miner eller är alla nöjda och glada? /Angelica *Detta är en del i Kajsons julkalender - vill du också vara med så kan du läsa mer här.
