Alice älskar apelsin och kan äta hur många små bitar som helst. Stefan stod precis och skar upp två apelsiner och jag sa till Alice "wow, säkert 100 bitar!!!" när Stefan la upp de sista. "Nej, 128 bitar är det". Jag skrattade och trodde såklart att han skojade. Vem räknar fruktbitarna?! Jo, Stefan. Han skämtade inte. Han är sån. Räknar liksom saker. Jag slafsar mer på och tänker inte. Han frågar även mig hur många köttbullar jag vill ha när vi ska äta det, och så räknar han. Jag räknar aldrig... Men det är i och för sig inte så konstigt att räkna köttbullarna när jag tänker efter. Men jag gör inte det. Vi är väldigt olika där, Nu sitter jag och Jessica på kontoret och jobbar med LOPPI Magasin och i eftermiddag ska vi in till stan på möte på Bonnier. Så spännande! Jag har kört två omgångar med silverschampo i håret (Waterclouds) så längderna är grå nu, men uppe i botten är det lika varmt som en maskros. Vi åker till Grekland om mindre än två veckor så jag tycker inte att det känns som någon idé att gå och fixa utväxten innan resan. Håret kommer ju säkert blekas lite av solen, Hoppas det i alla fall! /Angelica
