Tanken var att jag och Jessica skulle ha varit med i en skidtävling idag, men det blev inte så. Först tänkte vi dra oss ur... När vi fick se backen vi skulle tävla i (en del av världskuppsbacken!) fick båda ont i magen. När vi sen fick höra att det isigt, hårt och svårt att åka där kände vi bara Nej, nej, nej!". Jag kände på mig att någon av oss skulle bryta benen... Men men, vi bestämde oss tillslut för att ge det en chans. När alla vi som skulle vara med i tävlingen skulle samlas och få tävlingsvästar hade de glömt bort oss. Det kändes riktigt tråkigt. Jessica hade grinat halva dagen för att hon var så nervös, men hade liksom peppat till sig och bestämt sig för att vi skulle köra. Och så blev det inget. Hur som helst ser jag det som ett tecken från ovan, det var inte meningen att vi skulle åka i den backen. Den här bilden är tagen strax innan tävlingen skulle börja. Jag och Stefan kom precis hem från backen efter ett kvällsåk, sjukt läskigt att åka i mörkret. (Bilder från det kommer i morgon, det funkar inte så bra med täckningen just nu) Nu känns det som att jag bara klagar, det är urmysigt här uppe, men det är inte optimalt att åka runt med alla barnen när man inte har egen bil heller. Vi har fått låna en bil och tre babyskydd, men det blir rätt meckigt att ta sig någonstans. Ibbe och Stefan har bestämt sig för att vara hemma och äta pizza ikväll och jag och Jessica åker på den gemensamma middagen nere på Bygget. Jag har erbjudit mig att stanna hemma och ta hand om barnen, så det är inte synd om Stefan, bara så att ni vet. ;) Han ville hellre vara hemma. /Angelica
