I går fick Alice tag i vårt tangentbord till vår smart-TV och hon kände sig genast hemma. Klart som korvspad för en bloggbebis hur det skulle användas. Nu ska vi bara lära henne hur man stavar så kommer hon också skriva ett eller två inlägg om dagen som jag och Angelica gör. Hon spenderade en dryg halvtimme att rulla runt under vardagsrumsbordet med tangentbordet och var helt överlycklig. It's the little things, säger man väl? Eller ja, tangentbordet är lite längre än halva henne. Men ni förstår! / Stefan
