Det känns som att bara för att jag var lite (kanske rätt mycket) bitter i inlägget här innan så blev stunden utomhus så himla mysig. Alice kröp runt på vår (i diameter) tre meter stora loungegrupp och var kvittrande glad. Lekte med sina leksaker, stannade upp och såg ut att njuta av en och annan bris som blåste förbi. Vi hängde där ute i nästan en och en halv timme innan både hon och jag började bli hungriga. Lunchen gick så smidigt som den brukar vilket inte har varit fallet i en veckas tid. Alice åt både en barnmatsburk och en smoothies till efterrätt och drack massor av vatten. Nu ska vi busa lite till och sen ska vi se om det blir en sovstund till eller inte. Jag hoppas lite på båda delarna. Alice är mycket gladare på kvällarna om hon sover, men med tanke på hur det varit tidigare nätter kanske hon sover supderdupermegajättebra om hon väljer att inte sova eftermiddag. / Stefan
